Island är känt för sin dramatiska och ständigt föränderliga geografi, mycket tack vare det unika läget mitt på den mittatlantiska ryggen där den nordamerikanska och eurasiska kontinentalplattan möts. Denna position gör Island till ett av världens mest vulkaniskt aktiva områden, med många aktiva vulkaner som har format landets landskap genom århundradena.
I den här guiden går vi igenom hela serien av nio utbrott vid Sundhnúkur sedan december 2023, samt Islands historiska vulkaner som Hekla, Katla, Grímsvötn, Eyjafjallajökull och Bárðarbunga. Vi tittar också på den geologiska bakgrunden, samhälleliga effekterna och vad experterna förutspår för Reykjaneshalvöns vulkaniska framtid under 2026 och framåt.
Sundhnúkur-serien i översikt
Den så kallade Sundhnúkur-serien är en följd av nio sammanhängande utbrott på Reykjaneshalvön nära Grindavík. Den här tidslinjen visar de viktigaste utbrottsstarterna från första utbrottet i december 2023 till seriens avslut i augusti 2025.
Geologisk bakgrund och de vulkaniska zonerna
Island ligger ovanpå en hetfläck kombinerat med den mittatlantiska ryggen, vilket gör landet till ett av de mest geologiskt aktiva områdena på jorden. Den kontinuerliga divergensen mellan de nordamerikanska och eurasiska kontinentalplattorna, ungefär två centimeter per år, orsakar regelbundna vulkanutbrott och jordbävningar. Island producerar nästan en tredjedel av den lava som världen släpper ut årligen.
Landet är uppdelat i flera vulkaniska zoner. Reykjaneshalvön i sydväst är känd för sin geotermiska aktivitet och har sedan 2021 upplevt en serie utbrott. Vatnajökull, Europas största glaciär, täcker flera aktiva vulkaner inklusive Grímsvötn. Mýrdalsjökull i söder härbärgerar Katla, en av Islands farligaste vulkaner, medan Hekla i sydcentrala Island är en av landets mest aktiva vulkaner med utbrott som sträcker sig långt tillbaka i tiden.
Sundhnúkur-utbrotten 2023 till 2025
Den 18 december 2023 inleddes en serie av nio sammanhängande vulkanutbrott vid Sundhnúkur-kraterserien på Reykjaneshalvön, bara några kilometer från fiskestaden Grindavík. Serien har fortsatt under nästan två år och haft enorm påverkan på lokalsamhället, infrastruktur och svensk samt nordisk turism till Island.
I november 2023, ungefär en månad innan första utbrottet, evakuerades hela Grindavíks befolkning på cirka 4 000 invånare efter en kraftig jordbävningssvärm och kraftiga magmaintrång under staden. Detta var en av de största inhemska evakueringarna i Islands moderna historia, och staden har sedan dess delvis upptäckts förstörd genom kraftiga sprickbildningar i marken. Hela tidsserien dokumenteras kontinuerligt av Islands meteorologiska institut Veðurstofa Íslands som är ansvarigt för all vulkanövervakning.
Andra utbrottet 14 januari 2024
Det andra utbrottet började 14 januari 2024 strax norr om Grindavík när en spricka öppnade sig endast 900 meter från staden. En andra spricka uppstod klockan 12.10 samma dag, bara 200 meter norr om bebyggelsen. Lavan från denna spricka nådde Grindavíks utkanter efter ungefär en timme och brände upp åtminstone tre bostäder. En försvarsmur som byggts kring staden hjälpte till att avleda större delen av lavaflödet västerut.
Fjärde utbrottet 16 mars till 9 maj 2024
Det fjärde utbrottet började 16 mars 2024 och blev seriens längsta hittills med 54 dagars aktiv lavaproduktion innan det avslutades 9 maj 2024. Detta utbrott visade att den vulkaniska aktiviteten kunde upprätthålla en stabil styrka under längre tid, vilket fick experterna att omvärdera serien som en del av en längre vulkanisk cykel snarare än enskilda händelser.
Femte utbrottet 29 maj 2024
Det femte utbrottet startade 29 maj 2024 och producerade lavafontäner på upp till 70 meter samt en 3,4 kilometer lång spricka. Lavaflödet sträckte sig över 9,3 kvadratkilometer och påverkade Blå lagunen, ett av Islands mest populära turistmål. Utbrottet avslutades 22 juni efter 24 dagar.
Nionde och sista utbrottet juli 2025
Det nionde och hittills sista utbrottet började 16 juli 2025 klockan 03.54 lokal tid när en 700 till 1 000 meter lång spricka öppnade sig sydöst om Litla-Skógfell på Reykjaneshalvön. Drygt 300 personer evakuerades från Grindavík och Blå lagunen efter ett krisläge utfärdat av civilförsvaret. Utbrottet anses ha avslutats 5 augusti 2025 och markerar samtidigt att hela 2023-2025-serien officiellt är över.
Islands historiska vulkaner
Förutom Sundhnúkur-serien har Island flera ikoniska vulkaner med rik utbrottshistorik. Här är de viktigaste i en sorterbar tabell som du kan sortera efter namn, senaste utbrott, höjd eller plats.
| Vulkan | Senaste större utbrott | Höjd meter | Region |
|---|---|---|---|
| Sundhnúkur | 2025 | 110 | Reykjaneshalvön |
| Fagradalsfjall | 2023 | 385 | Reykjaneshalvön |
| Grímsvötn | 2011 | 1725 | Vatnajökull |
| Bárðarbunga | 2015 | 2009 | Vatnajökull |
| Eyjafjallajökull | 2010 | 1651 | Södra Island |
| Hekla | 2000 | 1491 | Sydcentrala Island |
| Katla | 1918 | 1512 | Mýrdalsjökull |
| Askja | 1961 | 1510 | Norra inlandet |
| Krafla | 1984 | 650 | Norra Island |
Hekla, porten till helvetet
Hekla har haft över 20 dokumenterade utbrott sedan år 874 och har under medeltiden kallats Porten till helvetet på grund av sin våldsamma och oförutsägbara natur. Vulkanen ligger i sydcentrala Island och är 1 491 meter hög. Den är känd för sina explosiva utbrott som spyr ut stora mängder aska och lava.
Det senaste utbrottet skedde år 2000, men forskare anser att Hekla nu är överdjur i ett nytt utbrott. Vulkanen har historiskt sett haft utbrott med ungefär tio års mellanrum och har inte haft ett utbrott på över 24 år. Hekla övervakas konstant av Islands meteorologiska institut för tecken på magmaintrång eller seismisk aktivitet.
Eyjafjallajökull och flygkaoset 2010
Vulkanen Eyjafjallajökull fick internationell uppmärksamhet i april 2010 när ett utbrott skapade enorma askmoln som stängde flygtrafiken över större delar av Europa under flera veckor. Utbrottet började 14 april 2010 och blev ett tydligt exempel på hur vulkanisk aktivitet på Island kan påverka resten av världen ekonomiskt och logistiskt.
Aschmolnet sträckte sig från södra Island ner till Marokko och tvingade tusentals flygningar att ställas in. Skadorna på den europeiska flygbranschen uppskattades till mer än 1,7 miljarder dollar. Utbrottet var också en väckarklocka för flygsäkerhetsmyndigheter världen över när det gäller hantering av vulkanaska, och nya riktlinjer för säker flygning genom askmoln togs fram efter händelsen.
Katla, den slumrande jätten
Katla är en av Islands största och mest explosiva vulkaner, gömd under Mýrdalsjökull-glaciären. Det senaste större utbrottet skedde 1918, vilket innebär att vulkanen historiskt sett borde haft fler utbrott vid det här laget. Vulkanen övervakas mycket noga eftersom den har potential att orsaka jökulhlaups, det vill säga plötsliga glaciärflodvågor när magma smälter ovanpåliggande is.
Statistiskt har Katla i genomsnitt haft ett större utbrott varje 50 till 80 år, och eftersom det nu gått över 100 år förväntas ett nytt utbrott när som helst. När det väl kommer kan det bli betydligt mer förödande än Eyjafjallajökull-utbrottet 2010, både genom större askmängd och genom plötsliga floder från smältande glaciär.
Grímsvötn och Bárðarbunga under Vatnajökull
Grímsvötn är Islands mest aktiva vulkan och ligger under Vatnajökull, Europas största glaciär. Den senaste stora utbrottet inträffade i maj 2011 och orsakade stora askmoln som påverkade flygtrafiken över norra Europa i flera dagar. Vulkanen har i genomsnitt utbrott vart tionde år och övervakas konstant.
Bárðarbunga, också under Vatnajökull, hade ett av de största vulkanutbrotten i modern isländsk tid mellan augusti 2014 och februari 2015. Utbrottet vid Holuhraun skapade en av de största lavafälten på Island på över 200 år, med över 85 kvadratkilometer ny lava. Detta var ett så kallat sprickutbrott, samma typ av utbrott som senare skulle dominera Sundhnúkur-serien.
Effekterna på samhälle och natur
Vulkanutbrott på Island har stora effekter på både naturen och samhället. Flygtrafiken är särskilt utsatt eftersom askpartiklar från vulkanutbrott kan skada flygmotorer och orsaka stora störningar, vilket sågs tydligt under Eyjafjallajökull-utbrottet 2010. Miljöeffekterna omfattar utsläpp av svaveldioxid och andra gaser som påverkar luftkvaliteten och kan orsaka surt regn.
Vulkanisk aktivitet skapar också nya landformer som lavalandskap, kratrar och lavafält, vilket på sikt utökar Islands yta. Turismen påverkas på dubbla sätt eftersom vulkaner lockar besökare men också utgör risker. Platser som Þingvellir, där kontinentalplattorna möts ovanjord, är populära turistmål och har klassificerats som Unesco-världsarv.
Övervakning och beredskap
Island har ett av världens mest avancerade övervakningssystem för vulkanisk aktivitet. Veðurstofa Íslands, Islands meteorologiska institut, övervakar seismisk aktivitet, gasutsläpp och andra tecken på vulkanisk oro dygnet runt. Civil Protection Coordination Centre samordnar evakueringar och kriskommunikation när utbrott inträffar.
Trots övervakningens avancerade teknik är det fortfarande svårt att exakt förutsäga när och hur ett vulkanutbrott kommer att ske, vilket innebär att beredskap är central. Detta system bekräftades fungera under Sundhnúkur-serien där alla större utbrott föregicks av varningar och evakueringar som räddade liv och egendom, något som även Dagens Nyheter rapporterat löpande under hela serien.
Vad förväntas framöver under 2026
Reykjaneshalvön har gått in i en ny vulkanisk cykel som experter bedömer kan pågå i flera decennier. Den nuvarande cykeln startade i mars 2021 med Fagradalsfjall-utbrottet och har fortsatt med tolv utbrott på Reykjaneshalvön sedan dess. Mönstret visar att liknande aktivitet kan fortsätta in i 2026 och bortom.
Experterna betonar att framtida utbrott sannolikt kommer att fokuseras på Sundhnúkur-systemet men kan också spridas till andra delar av halvön som Krýsuvík eller Brennisteinsfjöll. Långsiktigt kan Island också vänta sig nya utbrott från slumrande jättar som Katla och Hekla. Den vulkaniska aktiviteten på Island är en ständig påminnelse om vår planets dynamiska natur.
Vanliga frågor om vulkanutbrott på Island
Hur många vulkanutbrott har Island haft sedan 2023
Island har haft nio sammanhängande vulkanutbrott i Sundhnúkur-kraterserien mellan 18 december 2023 och 5 augusti 2025. Inräknat tidigare Fagradalsfjall-utbrott från 2021 och 2022 har Reykjaneshalvön haft totalt tolv utbrott sedan den nuvarande vulkaniska cykeln började.
När var det senaste vulkanutbrottet på Island
Det senaste vulkanutbrottet på Island började 16 juli 2025 klockan 03.54 lokal tid vid Sundhnúkur-kraterserien sydöst om Litla-Skógfell. Utbrottet bedömdes vara över 5 augusti 2025, vilket också markerade slutet på hela 2023-2025-serien.
Varför är Island så vulkaniskt aktivt
Island ligger på den mittatlantiska ryggen där den nordamerikanska och eurasiska kontinentalplattan drar isär ungefär två centimeter per år. Detta kombinerat med en så kallad hetfläck under landet gör Island till ett av världens mest geologiskt aktiva områden, med cirka 130 vulkaniska system.
Var ligger Grindavík
Grindavík är en isländsk fiskestad med cirka 4 000 invånare på sydvästra Reykjaneshalvön, ungefär en timmes bilfärd söder om huvudstaden Reykjavík. Staden ligger nära både Blå lagunen och Sundhnúkur-kraterserien som varit i fokus för utbrottsserien sedan december 2023.
Är Blå lagunen påverkad av utbrotten
Ja, Blå lagunen har stängts flera gånger under Sundhnúkur-utbrottsserien som en säkerhetsåtgärd. Anläggningen ligger bara några kilometer från utbrottsplatserna och har under perioder hotats av lavaflöden. Den har dock kunnat återöppnas mellan utbrott och fungerar normalt under stora delar av året.
Vad är Sundhnúkur-kraterserien
Sundhnúkur-kraterserien är ett system av kratrar på Reykjaneshalvön nära Grindavík som har varit center för de nio utbrotten sedan december 2023. Serien skapas av en sprickbildning där magma tränger upp genom skorpan, och ger karakteristiska långa lavafontäner och lavafält.
Hur farlig är Katla för Island
Katla är en av Islands farligaste vulkaner eftersom den ligger under Mýrdalsjökull-glaciären och kan orsaka plötsliga glaciärflodvågor, så kallade jökulhlaups, när magma smälter glaciärisen. Det senaste större utbrottet var 1918 och statistiskt borde ett nytt utbrott ha skett vid det här laget. Närliggande byar som Vík har särskilda evakueringsplaner.
Vad hände vid Eyjafjallajökull-utbrottet 2010
Eyjafjallajökull-utbrottet 14 april 2010 skapade ett enormt askmoln som stängde flygtrafiken över större delar av Europa i flera veckor. Skadorna på flygbranschen uppskattades till över 1,7 miljarder dollar och händelsen ledde till nya internationella riktlinjer för flygning genom vulkanaska.
Kommer det fler utbrott på Island
Ja, experter bedömer att Reykjaneshalvön har gått in i en ny vulkanisk cykel som kan pågå i flera decennier. Nya utbrott förväntas vid Sundhnúkur men också vid andra delar av halvön. Långsiktigt bevakas också slumrande vulkaner som Katla och Hekla för tecken på nya utbrott.