I huvudet på en mördare har blivit ett av Sveriges mest omtalade program inom true crime-genren. Serien visas på TV4 och TV4 Play och leds av kriminaljournalisten Camilla Kvartoft, som har lång erfarenhet av att bevaka svenska brottsfall.
Det unika med serien är att den inte bara berättar om brotten, utan också försöker förstå vad som händer i gärningsmannens tankevärld – vad är det som gör att vissa individer begår de allra grövsta brotten?
Programidéns upplägg och struktur
Varje avsnitt i serien tar sin början med en presentation av ett uppmärksammat svenskt brottsfall. Tittaren får följa med genom hela utredningen – från de första rapporterna om brottet, via polisens arbete och psykologiska analyser, till domstolsförhandlingar och straff. Det är både en berättelse om brottet i sig och om de människor som påverkas av händelsen.
En viktig del av serien är de experter som medverkar. Här möter vi allt från rättspsykiatriker och kriminologer till poliser och anhöriga. Genom deras perspektiv får vi en djupare förståelse för hur svårt det kan vara att lösa ett sådant mentalt pussel som en mordgåta ofta utgör. Experterna analyserar gärningsmannens bakgrund, beteende och möjliga motiv, och ibland får vi även höra intervjuer med den dömde själv.
Vilka personer står bakom programmet?
Serien I huvudet på en mördare hade inte varit lika intressant utan alla experter, programledare och specialister som fördjupar varje avsnitt. Tillsammans ger de olika perspektiv på brottens orsaker och på polisens och rättspsykiatrins arbete. Nedan hittar du rollistan och en kort beskrivning av vad varje person bidrar med i programmet.
Jenny Yourstone – psykolog
Hon är specialist inom rättspsykiatri och medverkar återkommande i programmet. Jenny Yourstone analyserar gärningsmäns bakgrund, personlighetsdrag och möjliga motiv. Hon hjälper tittarna att förstå hur psykologiska faktorer kan påverka beslut och handlingar i allvarliga brott.
Jonna Henningsson
Jonna Henningsson syns ofta i programmet som expert inom brottsutredning eller kriminalteknik. Hon bidrar med analys kring utredningsarbete och förklarar hur polisen samlar bevis och arbetar för att lösa komplicerade fall.
Anders Eklund – programledare
Anders Eklund är en av programmets återkommande programledare. Han guidar tittarna genom avsnitten, presenterar fallen och håller i intervjuer med experter, poliser och anhöriga.
Johan Fallqvist
Johan Fallqvist har också en expertroll. Han är ofta med som sakkunnig kring polisutredningar och kan vara den som förklarar hur en utredning går till från början till slut.
Mikael Kittilä – programledare
Mikael Kittilä leder vissa avsnitt och är ibland även med och intervjuar experter och sammanfattar brottsfallen.
Exempel på uppmärksammade fall
Under årens lopp har I huvudet på en mördare tagit upp flera av de mest kända brottsfallen i Sverige. Bland annat har serien fördjupat sig i fallet med Peter Mangs, även kallad “Malmöskytten”, som låg bakom en rad uppmärksammade skjutningar i Malmö. I avsnittet om Mangs får tittarna följa hur polisen, genom avancerad kriminalteknik och psykologiska profiler, till slut lyckades identifiera och gripa honom. Serien lyfter fram både hans bakgrund, hans psykiska hälsa och de motiv som kan ha legat bakom brotten.
Ett annat exempel är fallet där en ung kvinna försvann i Västsverige och där polisen med hjälp av psykologiska profiler kunde ringa in en misstänkt. I ett ytterligare avsnitt får vi följa en utredning kring ett rånmord i Stockholmsområdet, där gärningsmannen visade sig ha en lång historik av psykiska problem.
Dessa verkliga fall engagerar tittarna och ger samtidigt en inblick i det komplicerade arbete som ligger bakom att lösa grova brott i Sverige. Genom att analysera brottens detaljer, motiv och konsekvenser får vi också en större förståelse för hur rättsväsendet fungerar.
Gärningsmän och brottsfall som beskrivs i avsnitten
Här nedan hittar du en översikt över de olika säsongerna och avsnitten i I huvudet på en mördare, där varje avsnitt tar upp ett verkligt brottsfall och går på djupet i gärningsmannens bakgrund, motiv och polisens utredningsarbete. Serien belyser några av de mest uppmärksammade fallen i svensk kriminalhistoria och ger en unik inblick i både psykologin bakom brotten och det svenska rättssystemet.
Säsong 1 (2018)
- Anders Eklund – dömd för mordet på tioåriga Engla Höglund 2008.
- Kristoffer Johansson – dömd för mordet på Vatchareeya Bangsuan 2013.
- Peter Mangs – kallad “Malmöskytten”, dömd för flera skjutningar och mord i Malmö.
- Styckmordet i Askersund – ett brutalt mord där offret styckades, gärningspersonen var Jonna Henningsson.
Säsong 2 (2019)
- Kjell‑Åke Johansson – dömd för mordet på sin sambo i Kramfors 2007.
- Edvin Gyllensvaan – dömd för mordet på sin mor och sin syster i Blekinge.
- Mikael Hagelin – dödade sin mamma med 40 knivhugg som 17‑åring, senare även sin sambo.
- Benita Hokkanen – dömd för mordet på Madeleine Delbom i Långshyttan 2016.
- Billy Fagerström – dömd för att ha mördat två personer i Eskilstuna 2014.
- Mordet på Tova Moberg – hennes expojkvän dömdes för mordet i Njutånger 2017.
- Janne Tuomela – “Den leende styckmördaren”, dömd för mordet på Nina Peltonen 2006.
Säsong 3 (2019)
- Martin Jonsson – dömd för ett brutalt mord på sin sambo i Stockholm.
- Albin Aspgren – dömd för mordet på sin mamma och sin styvfar.
- Jonas Runnemark – dömd för att ha mördat sin pappa.
- Bengt Karlsson – sexualsadistisk seriemördare.
- Anton Lundin Pettersson – utförde skolattacken i Trollhättan 2015.
Säsong 4 (2020)
- Jimmie Andersson – tidigare ostraffad, mördade en 73‑årig kvinna i Halmstad 2010.
- Ingemar Andersson – dömd för skottlossning i Västra Frölunda 2013.
- Henrik Lugn – dödade sin sambo två dagar efter att ha släppts från fängelset 2018.
- Ulf Olsson – dömd för morden på Helén Nilsson och Jannica Ekblad.
- Andreas Johansson – dömd för mord.
- Rödebypappan – sköt mot ungdomar i Rödeby 2007.
- David Sjöblom – giftmördare.
Varför är fascinationen för true crime så stor?
Intresset för true crime har exploderat de senaste åren, både i Sverige och internationellt. Många vill försöka förstå det oförklarliga och ta reda på hur en människa kan drivas till att begå något så extremt. Serien bjuder på ett spännande intellektuellt spel, där man hela tiden försöker lägga ihop alla ledtrådar för att se helheten.
Det är som att sätta samman ett pussel – varje bit av information ger en ny dimension till fallet, och det gäller att inte missa några viktiga detaljer. För vissa handlar det om ren nyfikenhet, för andra om en önskan att förstå och kanske känna sig tryggare i samhället.
Samhällsperspektiv och folkbildning
Något som verkligen skiljer I huvudet på en mördare från andra true crime-serier är dess samhällsperspektiv. Här får tittaren inte bara följa utredningen utan också reflektera över vad som kan ligga bakom den typ av brott som begås. Ofta tar serien upp teman som psykisk ohälsa, social utsatthet, destruktiva familjeförhållanden och bristande stöd från samhällets institutioner.
Serien fungerar på så sätt även som folkbildning. Många får en större förståelse för att mord och grova våldsbrott sällan handlar om “ondska” i traditionell mening, utan snarare om en rad olyckliga omständigheter och brister – både hos individen och i samhället.
Vem passar serien för?
I huvudet på en mördare riktar sig till dig som vill veta mer om psykologi, kriminalitet, och samhällets utmaningar. Den är inte alltid lätt att titta på, eftersom många fall är känslomässigt tunga.
Men om du är intresserad av att förstå mänskligt beteende på djupet, är detta en serie som ger nya insikter och väcker frågor. Dessutom kan du som gillar problemlösning, gåtor och spel känna igen dig – precis som när man söker utmaningar bland brädspel.
Serien ur ett lärande perspektiv
Många som ser serien vittnar om att de får en ökad förståelse för hur svårt det är att utreda grova brott. Det handlar inte bara om bevis och vittnesmål, utan även om att tolka människors beteende, förstå psykologi och ibland att läsa mellan raderna. Ibland lyfts också rättspsykiatrins roll, och hur viktig den är för att förstå och förebygga allvarlig kriminalitet.
Framöver finns det mycket som talar för att I huvudet på en mördare kommer att fortsätta vara relevant. Dels eftersom nya brott uppmärksammas i media, dels för att vi hela tiden vill förstå mer om det mänskliga psyket och vad som får någon att gå över gränsen. Serien bidrar till debatten om hur vi bäst förebygger kriminalitet, och hur samhället kan erbjuda bättre stöd för dem som riskerar att hamna snett.
Avslutande tankar – mer än bara underhållning
I huvudet på en mördare är mer än en tv-serie – den är ett fönster in i mänskligt beteende, rättsväsende och samhällets skuggor. För dig som vill förstå, reflektera och ibland utmana dig själv intellektuellt, är serien en perfekt ingång.
Vanliga frågor
Hur många säsonger finns det?
Serien har 4 säsonger.
Hur många avsnitt totalt?
Det finns totalt omkring 23–24 avsnitt, beroende på hur de räknas.
Vad är syftet med serien?
Syftet är att granska några av Sveriges mest omtalade mordfall på djupet och försöka förstå vad som driver en människa att begå ett grovt brott – både ur psykologiskt och samhälleligt perspektiv.
Vilka experter medverkar i serien?
Några återkommande experter och profiler är Jenny Yourstone, Jonna Henningsson och Johan Fallqvist. Anders Eklund är programledare i flera avsnitt.
Var kan man se serien nu?
I huvudet på en mördare finns för närvarande att streama hos Viaplay och vissa andra svenska streamingtjänster, som Telia Play och Apple TV.
Finns det exempel på specifika fall som serien behandlar?
Ja, varje avsnitt går på djupet i ett verkligt svenskt brottsfall. Bland annat har man tagit upp fallet med Mikael Hagelin, som dödade både sin mamma och senare sin sambo, och fallet med Martin Jonsson, som dömdes för att ha mördat Lotta Rudholm.
Vem är berättarrösten i I huvudet på en mördare?
Berättarrösten görs av programledaren Anders Eklund i de flesta avsnitt, men ibland även av andra profiler beroende på säsong och produktion.