Tronföljden i Sverige 2026

Kungligt

Tronföljden i Sverige 2026

Den svenska tronföljden består för närvarande av tolv personer, samtliga ättlingar till kung Carl XVI Gustaf. Ordningen bygger på principen att äldre syskon och deras efterkommande går före yngre syskon. Det innebär exempelvis att kronprinsessan Victorias barn ärver tronen före hennes lillebror prins Carl Philip, även om Victoria skulle avlida före sin far.

Nedan följer hela ordningen med födelsedatum och hertigtitlar. Samtliga platser följer direkt av successionsordningen, och hovet redogör dessutom för systemet på kungahuset.se.

Plats 1: Kronprinsessan Victoria, Sveriges nästa drottning

Kronprinsessan Victoria är arvtagare till den svenska tronen och blir därmed landets fjärde regerande drottning när hon en gång tillträder. Hon föddes på Karolinska sjukhuset i Solna den 14 juli 1977 och fick kronprinsesstiteln retroaktivt när tronföljdsändringen trädde i kraft 1980. Sedan 2010 är hon gift med prins Daniel, och paret bor på Haga slott tillsammans med sina två barn.

Plats 2: Prinsessan Estelle, Sveriges blivande drottning

Prinsessan Estelle står näst i tur efter sin mor. Hon är nämligen den första svenska prinsessan som föddes med en arvsrätt som en yngre bror inte kan åsidosätta, eftersom hon kom till världen den 23 februari 2012, alltså långt efter 1980 års tronföljdsändring. På så sätt blir hon Bernadotteättens andra regerande drottning och Sveriges femte genom tiderna.

Plats 3: Prins Oscar, hertig av Skåne

Prins Oscar hamnade på tredje plats redan vid sin födelse den 2 mars 2016. Han är lillebror till prinsessan Estelle, och enligt successionsordningen går han därför efter sin storasyster men före sin morbror prins Carl Philip. Före 1980 hade ordningen varit den omvända, eftersom en son då gick före sin äldre syster.

Plats 4: Prins Carl Philip, från kronprins till plats fyra

Ingen har flyttats om i tronföljden på samma sätt som prins Carl Philip. Han föddes som kronprins den 13 maj 1979 och var därmed Sveriges officiella tronarvinge i sju månader. När grundlagsändringen trädde i kraft den 1 januari 1980 förlorade han kronprinstiteln retroaktivt till sin äldre syster Victoria.

Platserna 5-8: Prins Carl Philips och prinsessan Sofias barn

Prins Carl Philip och prinsessan Sofia har fyra barn, och de upptar platserna fem till åtta. Prins Alexander föddes den 19 april 2016 och blev därmed först av prinsparets barn. Därefter kom prins Gabriel den 31 augusti 2017 och prins Julian den 26 mars 2021. Familjen utökades senast när prinsessan Ines föddes på Danderyds sjukhus den 7 februari 2025.

Samtliga fyra barn fick hertigtitlar vid födseln. Alexander är hertig av Södermanland, Gabriel av Dalarna, Julian av Halland och Ines av Västerbotten. Genom kung Carl XVI Gustafs beslut den 7 oktober 2019 tillhör barnen däremot inte längre det kungliga huset och har därför inte ställning som Kungliga Högheter. Tronföljden följer av successionsordningen och påverkades inte av beslutet, vilket innebär att både platserna och hertigtitlarna finns kvar.

Plats 9: Prinsessan Madeleine

Prinsessan Madeleine är kungaparets yngsta barn och hamnar på nionde plats, alltså efter sin storebror Carl Philips samtliga fyra barn. Hon föddes på Drottningholms slott den 10 juni 1982 och bär titeln hertiginna av Hälsingland och Gästrikland. Sedan 2013 är hon gift med den brittisk-amerikanske finansmannen Christopher O’Neill, och paret har tre barn tillsammans.

Platserna 10-12: Prinsessan Madeleines barn

Madeleines tre barn upptar tronföljdens sista platser. Prinsessan Leonore föddes på ett sjukhus i New York den 20 februari 2014 och var därmed det första barnet i kungafamiljen på flera decennier som kom till världen utomlands. Prins Nicolas föddes den 15 juni 2015 och prinsessan Adrienne den 9 mars 2018.

Familjen bodde i Florida mellan 2018 och 2024, men flyttade hem till Sverige sommaren 2024 och bor numera vid Hovstallet i Stockholm. Liksom Carl Philips barn står de utanför det kungliga huset sedan 2019, samtidigt som de behåller både sina platser i tronföljden och sina hertigtitlar.

Reglerna för tronföljden, vad krävs?

För att behålla sin plats i tronföljden måste en svensk arvprins eller arvprinsessa uppfylla flera krav. Kraven står i successionsordningen, som fortfarande är en av Sveriges fyra grundlagar och därför inte kan ändras genom ett enkelt riksdagsbeslut. Hela lagtexten finns dessutom att läsa hos Sveriges riksdag.

Uppfostrad inom riket

Enligt 4 § ska prinsar och prinsessor av det kungliga huset uppfostras inom riket. Lagen kräver däremot ingen oavbruten närvaro under hela barndomen, utan det är den huvudsakliga uppfostran som ska ske i Sverige. Frågan har ställts på sin spets av att prinsessan Madeleines barn föddes och växte upp utomlands. De står emellertid utanför det kungliga huset sedan 2019, och familjen flyttade dessutom hem till Sverige sommaren 2024.

Bekänner sig till den evangelisk-lutherska läran

Samma paragraf slår fast att monarken alltid ska vara av den rena evangeliska läran, sådan som den antagits i den oförändrade Augsburgiska bekännelsen och genom Uppsala mötes beslut år 1593. Kravet innebär att tronarvingen ska tillhöra Svenska kyrkan eller en annan luthersk kyrka. Den som i stället bekänner sig till en annan lära utesluts därmed från all successionsrätt.

Regeringens samtycke vid giftermål

En prins eller prinsessa av det kungliga huset får enligt 5 § inte gifta sig utan att regeringen, på hemställan av kungen, har lämnat sitt samtycke. Sker giftermålet ändå förverkas arvsrätten, och det gäller dessutom för barn och efterkommande. Historiskt har just det här kravet varit den vanligaste orsaken till att kungliga personer förlorat sin plats.

Ett känt exempel är prins Oscar, son till Oscar II, som gifte sig med hovfröken Ebba Munck af Fulkila den 15 mars 1888. Eftersom hon inte var av kunglig börd avsade han sig samtidigt sina kungliga titlar och sin arvsrätt till den svenska och norska tronen. Hans son Folke Bernadotte, som senare blev FN-medlare, föddes därmed utanför tronföljden.

Historiska tronföljdsändringar i Sverige

Successionsordningen har ändrats flera gånger sedan den antogs 1810, bland annat 1921, 1937, 1949, 1965, 1974 och 1979. Den ursprungliga lagen tillkom efter en lång period av politisk oro, där Gustav III mördades 1792 och sonen Gustav IV Adolf avsattes i en statskupp 1809. Tre av ändringarna betyder mest för dagens ordning.

1810: Successionsordningen antas

Riksens ständer antog lagen i Örebro den 26 september 1810, drygt en månad efter att den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte valts till svensk tronföljare. Den föreskrev agnatisk arvsrätt, vilket innebar att endast söner och deras manliga efterkommande kunde ärva tronen. Successionsordningen är därmed Sveriges äldsta nu gällande grundlag.

1980: Full kognatisk tronföljd införs

Övergången till full kognatisk tronföljd är den största ändringen i lagens historia. Eftersom det handlade om grundlag krävdes två beslut med ett riksdagsval emellan, och riksdagen sade ja först den 20 april 1978 och därefter den 7 november 1979. Sverige blev på så sätt första land i världen att ge kvinnor lika arvsrätt till tronen oavsett om de hade bröder.

Ändringen fick effekt vid årsskiftet. Kronprinsessan Victoria gick från prinsessa till kronprinsessa över en natt den 1 januari 1980, samtidigt som hennes lillebror Carl Philip förlorade sin kronprinstitel. Reformen innebar dessutom att bara ättlingar till Carl XVI Gustaf har arvsrätt, alltså inga andra grenar av ätten Bernadotte.

2019: Beslut om det kungliga husets storlek

Den 7 oktober 2019 beslutade kung Carl XVI Gustaf om vilka familjemedlemmar som ska tillhöra det kungliga huset. Beslutet innebar att prins Carl Philips barn och prinsessan Madeleines barn inte längre ingår i kungahuset och därför inte längre har ställning som Kungliga Högheter. De behöll däremot sina titlar som prins eller prinsessa, sina hertigtitlar och sina platser i tronföljden, eftersom tronföljden regleras i grundlag och inte av kungen.

Vad händer om tronföljden bryts?

Om regerande monark och samtliga tronföljare skulle dö eller avgå, ska riksdagen enligt 5 kap. 4 § regeringsformen utse en riksföreståndare som fullgör statschefens uppgifter tills vidare. Det innebär att monarkin inte automatiskt övergår till en annan släkt även om Bernadotteätten skulle ta slut. I stället är det riksdagen som får ta ställning till landets framtida statsskick.

Eftersom successionsordningen är en grundlag krävs dessutom två likalydande riksdagsbeslut med ett val emellan för att ändra den. Därför kan varken en övergång till republik eller ett utseende av ny dynasti ske snabbt. Hela proceduren tar därför normalt tre till fyra år.

Kungens systrar och tronföljden

Många utgår från att kungens systrar borde finnas med i tronföljden. Kung Carl XVI Gustaf växte upp med fyra äldre systrar, i folkmun kallade Hagasessorna: Margaretha född 1934, Birgitta född 1937, Désirée född 1938 och Christina född 1943. Prinsessan Birgitta avled den 4 december 2024 och prinsessan Désirée den 21 januari 2026. Varken systrarna eller deras efterkommande har emellertid någonsin ingått i den nuvarande tronföljden.

Anledningen är att 1980 års grundlagsändring endast omfattade kung Carl XVI Gustafs egna efterkommande. Hade systrarna räknats in hade ordningen sett helt annorlunda ut, med Margarethas barn och barnbarn högt upp eftersom hon är äldst i syskonskaran. Riksdagen valde alltså medvetet att begränsa arvsrätten till kungens egen gren i stället för att kasta om hela ätten Bernadotte.

Tronföljden i framtiden

Den svenska tronföljden ser stabil ut för minst tre generationer framåt. Kronprinsessan Victoria har deltagit i officiella uppdrag sedan tonåren och påbörjade dessutom en officersutbildning i augusti 2024. Hennes dotter prinsessan Estelle förbereds redan nu för sin framtida roll genom utbildning och gradvis fler officiella framträdanden. Prins Oscar som tredje i ordningen utgör därtill ytterligare en säkerhet om något oförutsett skulle inträffa.

Kungen har samtidigt varit tydlig med att han inte planerar att abdikera. Inför sin 80-årsdag den 30 april 2026 sa han att han tänker fortsätta som kung så länge han orkar. Med andra ord talar det mesta för att Victoria förblir kronprinsessa under flera år framöver.

Frågor och svar om tronföljden i Sverige

Vem är först i tronföljden i Sverige?

Kronprinsessan Victoria är först i tronföljden och blir därmed Sveriges nästa regent. Hon har varit kronprinsessa sedan den 1 januari 1980, då full kognatisk tronföljd infördes.

Vem är näst i tronföljden?

Prinsessan Estelle är näst i tronföljden. Hon föddes den 23 februari 2012 som första barn till kronprinsessan Victoria och prins Daniel. Efter sin mor blir hon därmed Bernadotteättens andra regerande drottning.

Hur många personer ingår i tronföljden?

Tolv personer ingår för närvarande i den svenska tronföljden. Ordningen sträcker sig alltså från kronprinsessan Victoria som nummer ett till prinsessan Adrienne som nummer tolv.

När ändrades tronföljden i Sverige?

Den största ändringen trädde i kraft den 1 januari 1980, när full kognatisk tronföljd infördes. Riksdagen fattade de två nödvändiga grundlagsbesluten 1978 och 1979, och Sverige blev därmed först i världen med lika arvsrätt oavsett kön.

Vem var Sveriges första kronprinsessa?

Victoria blev Sveriges första kronprinsessa när lagändringen trädde i kraft 1980. Hon föddes 1977 som prinsessa och fick titeln retroaktivt, alltså vid två och ett halvt års ålder.

Varför är kungens systrar inte med i tronföljden?

Tronföljdsändringen 1980 omfattade endast kung Carl XVI Gustafs egna efterkommande. Hans äldre systrar Margaretha, Birgitta, Désirée och Christina ingår därför inte i tronföljden, och detsamma gäller deras barn.

Vilka krav finns för en tronarvinge?

En prins eller prinsessa av det kungliga huset ska uppfostras inom riket, bekänna sig till den evangelisk-lutherska läran och dessutom få regeringens samtycke före giftermål. Den som inte uppfyller kraven förlorar sin plats i tronföljden.

Kan tronföljden ändras igen?

Successionsordningen kan endast ändras genom två likalydande riksdagsbeslut med ett val emellan. Det innebär i praktiken att en ändring normalt tar tre till fyra år att genomföra.

Vad händer om alla tronarvingar dör?

Om alla tronarvingar dör eller avgår ska riksdagen enligt regeringsformen utse en riksföreståndare som fullgör statschefens uppgifter tills vidare. Därefter får riksdagen ta ställning till landets framtida statsskick.

Vilken hertigtitel har varje tronarvinge?

Victoria är hertiginna av Västergötland, Estelle av Östergötland, Oscar av Skåne och Carl Philip hertig av Värmland. Därefter följer Alexander av Södermanland, Gabriel av Dalarna, Julian av Halland och Ines av Västerbotten. Slutligen är Madeleine hertiginna av Hälsingland och Gästrikland, Leonore av Gotland, Nicolas av Ångermanland och Adrienne av Blekinge.