När är fettisdagen? Datum, semlor och allt om semmeldagen

Aktuellt

Vad är fettisdagen

Fettisdagen är en av de mest folkkära temadagarna i den svenska kalendern och firas i nästan varje hem med årets stora semmelfest. Dagens namn kommer från ordet ”fet” och syftar på all den feta och energirika mat som traditionellt åts denna dag inför den långa kristna fastan. Ordet är belagt i svenskan sedan 1594 och har överlevt alla språkliga moderniseringar sedan dess. På Svenska Akademins ordlista anges både uttalen ”fettis-dagen” och ”fet-tisdagen” som korrekta, så där behöver du inte tveka oavsett var i landet du befinner dig.

I dag är fettisdagen helt oupplösligt kopplad till semlan, det klassiska bakverket med vetebulle, mandelmassa och vispad grädde. Men dagen har en betydligt äldre historia än den moderna semlan, och firades länge med fett kött, fläsk, vitbröd och festliga upptåg snarare än det söta bakverk vi förknippar dagen med idag. Den moderna semlan med mandelmassa och grädde är en relativt sen skapelse från 1900-talet, medan själva traditionen att festa till det rejält denna dag går tillbaka till medeltiden.

Fettisdagen är inte en officiell röd dag i Sverige enligt lagen om allmänna helgdagar. Det är en vanlig arbetsdag där skolor, kontor och affärer har normala öppettider. Många arbetsplatser bjuder dock sina februaritrötta medarbetare på semlor under fikat, och det är en av årets största försäljningsdagar för bagerier och konditorier över hela landet.

När är fettisdagen, räknare för alla år

Fettisdagens datum bestäms helt av när påskdagen infaller. Eftersom påsken är en rörlig helg som följer månens cykler varierar fettisdagen mellan den 3 februari och den 9 mars, en spridning på över en månad. Använd räknaren nedan för att se exakt vilket datum fettisdagen infaller vilket år som helst.

Räknaren visar fettisdagen tillsammans med påskens övriga dagar. Du hittar fettisdagen under sektionen ”Relaterade dagar som beror på påsken”, där den anges som 47 dagar före påskdagen.

Fettisdagens datum kommande tio år

Tabellen nedan visar fettisdagen från innevarande år och tio år framåt, beräknat med den kyrkliga computus-formeln som även styr påsken.

Semlan, fettisdagens kungabakelse

Den moderna svenska semlan består av en kryddad vetebulle med kardemumma, urgröpt och fylld med mandelmassa och toppad med vispad grädde. Locket läggs tillbaka och det hela pudras med florsocker. Bakelsen har utvecklats genom flera hundra år och såg ursprungligen helt annorlunda ut än den variant vi känner till idag.

Semlans utveckling genom århundradena

Semlans historia kan delas in i tre tydliga epoker:

• 1600-talet och tidigare, då semlan var en enkel vetemjölsbulle utan fyllning som åts i en djup tallrik med varm mjölk. Denna form kallades ”hetvägg” och var den ursprungliga sättet att äta semlan.
• 1800-talet, då man började gröpa ur bullen och fylla den med mandelmassa. Mandeln var fortfarande en lyxvara och tillkomsten av mandelmassan markerade en uppgradering av bakelsen.
• 1900-talet och framåt, då vispad grädde tillkom som standard och semlan fick sin moderna form. På 1950-talet var försäljning av semlor utanför fastlagen straffbart enligt branschregler, något som visar hur seriöst man tog traditionen.

Antalet semlor som äts i Sverige

Svenskarna är ett semlonsumerande folk. På själva fettisdagen äts cirka 6 miljoner semlor enligt branschorganisationen Sveriges bagare och konditorer. Under hela semmelsäsongen, som numera sträcker sig från trettondag till påsk, säljs uppskattningsvis 40 till 50 miljoner semlor. Den genomsnittliga svensken äter mellan 4 och 5 semlor per säsong enligt rodadagarna.se.

Hetvägg, det historiska sättet att äta semla

En tradition som lever kvar för entusiaster är hetvägg, alltså semla serverad i en djup tallrik med varm mjölk. Det var det ursprungliga sättet att äta bakverket innan grädden och mandelmassan tog över. Hetvägg är förknippat med en av svensk mathistorias mest dramatiska anekdoter, kung Adolf Fredriks död 1771. Enligt traditionen ska kungen ha avlidit efter en överdådig måltid där hetvägg serverades som avslutning, och han har sedan dess kallats ”kungen som åt ihjäl sig”. Den verkliga dödsorsaken var dock troligen mer komplex enligt historiska källor.

Andra namn för fettisdagen

Fettisdagen har många namn, alla med olika historiska och språkliga rötter. Alla syftar på samma dag och kan användas omväxlande utan att det blir fel.

Fastlagen och fettisdagen som avslutning

Fettisdagen är inte en isolerad dag utan utgör avslutningen på fastlagen, en kristen festperiod på tre dagar som föregår den 40 dagar långa fastan fram till påsken. Ordet fastlag kommer från lågtyskans ”vastel-avent”, som direkt översatt betyder ”faste-afton” på svenska. Fastlagen har firats i Sverige sedan kristendomen etablerade sig under den tidiga medeltiden.

De tre dagarna i fastlagen är:

• Fastlagssöndagen, den första dagen som även kallas köttsöndagen eller fläsksöndagen. Tidigare började man äta fet mat redan denna dag.
• Blåmåndagen, den andra dagen, även kallad bullmåndagen i södra Sverige. Förr åts faktiskt semlor främst denna dag i Sydsverige.
• Fettisdagen, den tredje och avslutande dagen då man festade som mest inför fastan.

Dagen efter fettisdagen inleds askonsdagen, den första dagen i den 40 dagar långa kristna fastan. Namnet kommer från traditionen att strö aska på huvudet som symbol för ånger över begångna synder. Trots att fastan idag inte är en utbredd praxis i Sverige har dagarna kvar sina traditionella namn och datum, och askonsdagen markeras fortfarande i kyrkokalendern.

Internationella motsvarigheter

Fettisdagen firas i nästan alla länder med kristen historia, även om traditionerna och bakverken ser annorlunda ut. Här är några av de mest kända internationella varianterna:

I Sverige skiljer sig traditionen från andra europeiska länder genom att fokus ligger helt på en specifik bakelse, semlan, snarare än karnevaler eller annan festlighet. På franska kallas dagen för ”mardi gras” som direkt översatt betyder ”fet tisdag”, samma logik som det svenska namnet bygger på.

Svenska traditioner förr och nu

Förutom semlan har fettisdagen historiskt firats med flera andra traditioner som idag är mer eller mindre bortglömda. På 1800-talet var det vanligt att äta fettisdagssoppa och fläskkorv, och så mycket som sju mål mat kunde avätas under en enda dag enligt historiska beskrivningar.

Fastlagsris och tisdagslekar

En tradition som levde kvar länge på den svenska landsbygden var fastlagsris eller tisdagsris, där man piskade varandra med kvistar liknande dagens påskris. Traditionen har kopplingar till fertilitetsritualer och försvann gradvis under 1900-talet. Det fastlagsris som tidigare användes har på sätt och vis levt vidare i form av påskris, det dekorativa pyntet med björkkvistar och färgade fjädrar som ställs ut till påsken.

Att gå fettisdagsgubbe

I delar av Sverige finns en tradition med att ”gå fettisdagsgubbe” där barn besöker butiker och tigger godis. Traditionen är snarlik att gå påskkärring och har levt kvar starkast i Anundsjö i Örnsköldsviks kommun. I dessa byar går barnen runt i gårdarna utan att behöva vara utklädda, vilket skiljer sig från påskkärringstraditionen.

Fettisdagslovet

I början av 1900-talet förekom ett ”fettisdagslov” i Stockholms skolor där eleverna fick ledigt på fettisdagen. Denna tradition har för länge sedan fasats ut i takt med att skolschemat blivit mer reglerat, men den visar hur viktig dagen var i den svenska almanackan tidigare.

Semlans moderna varianter

Under 2010-talet exploderade utbudet av kreativa semmelvarianter. Den klassiska semlan dominerar fortfarande, men nu finns en hel uppsjö av alternativ för olika smaker och kostpreferenser:

• Semmelwrap, en omslag-variant där fyllningen rullas i ett brödunderlag istället för att stoppas i en bulle.
• Korvsemla, en humoristisk skapelse där en korv ersätter mandelmassa och grädde, mest känd som ett internetfenomen.
• Vegansk semla, gjord utan ägg, smör eller mjölkprodukter med vegansk vispgrädde och mandelmassa baserad på växtbaserade ingredienser.
• Glutenfri semla, bakad på alternativa mjölsorter för dem med glutenintolerans.
• Princesssemla, en kombination av semla och prinsesstårta med marsipanlock istället för bullock.
• Semmelkladdkaka, kladdkaka med smaker av semla.
• Sushisemla, en mer experimentell kreation som kombinerar koncepten.

Trots all denna kreativitet är det enligt Sveriges bagare och konditorer fortfarande den klassiska semlan med vetebulle, mandelmassa och grädde som dominerar försäljningen, särskilt på själva fettisdagen.

Vanliga frågor om fettisdagen

När är fettisdagen

Fettisdagen infaller alltid på en tisdag, exakt 47 dagar före påskdagen. Eftersom påskens datum varierar från år till år rör sig även fettisdagen mellan den 3 februari och den 9 mars. Använd räknaren ovan för att se exakt datum för valfritt år.

Är fettisdagen en röd dag

Nej, fettisdagen är inte en röd dag enligt lagen om allmänna helgdagar. Det är en vanlig arbetsdag, men många arbetsplatser firar genom att bjuda på semlor under fikat eller låta personalen ha en längre lunchpaus.

Varför äter man semlor på fettisdagen

Traditionen kommer från den kristna fastan. Eftersom fastan började dagen efter fettisdagen var det sista chansen att äta fett och söt mat innan 40 dagar av återhållsamhet. Semlan utvecklades från en enkel vetebulle till dagens fyllda bakelse över flera hundra år.

Vad heter fettisdagen på franska

På franska heter dagen ”Mardi gras” som direkt översatt betyder ”fet tisdag”, samma betydelse som det svenska namnet. Det är från denna franska tradition som Mardi Gras-karnevalen i New Orleans har fått sitt namn.

Hur många semlor äts på fettisdagen

På själva fettisdagen äter svenskarna omkring 6 miljoner semlor enligt Sveriges bagare och konditorer. Under hela semmelsäsongen, från trettondag till påsk, säljs uppskattningsvis 40 till 50 miljoner stycken.

Vad är skillnaden mellan semla och hetvägg

En hetvägg är en semla som serveras i en djup tallrik med varm mjölk. Det var det ursprungliga sättet att äta bakverket innan grädde och mandelmassa blev standard. Idag är hetvägg ovanligt men finns fortfarande som en traditionell variant, särskilt på vissa konditorier.

Hur tidigt kan fettisdagen infalla

Det tidigaste möjliga datumet för fettisdagen är den 3 februari. Detta inträffar mycket sällan och nästa gång det sker är år 2285 enligt computus-formeln som används för att räkna ut påskens och fettisdagens datum.

Hur sent kan fettisdagen infalla

Det senaste möjliga datumet är den 9 mars. Nästa gång fettisdagen infaller så sent är år 2038, då också påsken faller på sitt senaste möjliga datum den 25 april.

Vad är fastlagen

Fastlagen är de tre dagarna före den 40 dagar långa kristna fastan som leder fram till påsken. Fastlagen består av fastlagssöndagen, blåmåndagen och fettisdagen. Efter fettisdagen följer askonsdagen, som är den första dagen i fastan.

Är det rätt att säga semmeldagen istället för fettisdagen

Ja, både semmeldagen och fettisdagen är korrekta benämningar för samma dag. Andra accepterade namn är semlans dag, fastlagstisdagen och fastlagsdagen. Vilket namn som används varierar mellan generationer och regioner.