Det har aldrig varit mer diskussion kring vad som egentligen räknas som “svensk kultur” än nu, när Sverige för första gången har fått en officiell kulturkanon. Det är regeringen, tillsammans med en särskilt tillsatt kommitté ledd av idéhistorikern Lars Trägårdh, som står bakom initiativet. Uppdraget har varit att välja ut 100 verk, personer och företeelser som anses ha format det svenska samhället och identiteten.
Syftet har varit att skapa en gemensam referensram – särskilt för skola, folkbildning och nya svenskar. Resultatet blev dock en av årets stora kulturdebatter, där både valet av innehåll och de som suttit i kommittén har blivit föremål för hård kritik och heta diskussioner.
Kulturkanonen har snabbt blivit en snackis i hela landet och väcker frågor om vems berättelse som egentligen får synas när vi pratar om svensk kultur.
Vad är en kulturkanon och varför har den tagits fram?
En kulturkanon är helt enkelt en urvalslista över de verk och symboler som anses vara extra viktiga för ett lands kultur och identitet. Syftet är att skapa en gemensam grund, inte minst för unga, nyanlända och i utbildningssammanhang. Tanken är att listan ska fungera som inspiration, vägledning och kanske rent av diskussionsunderlag om vad det innebär att vara svensk.
I Sveriges fall består kulturkanonen av 100 utvalda poster – både klassiska verk inom litteratur, konst, film och musik, men också företeelser som allemansrätten, IKEA, pappaledighet och Nobelpriset. Ambitionen är att den ska användas i skolor, på SFI och i folkbildningen, och att den ska leva vidare och uppdateras vart tionde år.
Lista över förslag och företeelser i den svenska kulturkanonen
Här är en översikt över både förslag och slutgiltiga val till den svenska kulturkanonen, det vill säga innovationer och samhällsföreteelser som en särskild kommitté ska välja ut för att representera Sveriges kulturarv och identitet. Listan spänner över litteratur, konst, musik, vetenskap, lagar, byggnader, mat och klassiska svenska traditioner.
Ambitionen är att visa bredden i det svenska kulturarvet – från medeltida kyrkomålningar till moderna innovationer och vardagsfenomen som fika och allemansrätt. Nedan hittar du posterna, uppdelade i sina respektive kategorier.
Vi har valt att klippa av vid 100 stycken, något som även blev den slutgiltiga siffran för själva kulturkanonen.
Litteratur
- Det går an – Carl Jonas Love Almqvist
- Giftas (Äktenskapshistorier 1–2) – August Strindberg
- Gösta Berlings saga – Selma Lagerlöf
- Muittalus sámid birra. En bok om lapparnas liv – Johan Turi
- Kallocain – Karin Boye
- Pippi Långstrump – Astrid Lindgren
- Utvandrarna – Vilhelm Moberg
- Katitzi – Katarina Taikon
- Den vedervärdige mannen från Säffle – Maj Sjöwall & Per Wahlöö
- Miniantologi med dikter av: Lasse Lucidor, Carl Michael Bellman, Anna Maria Lenngren, Erik Johan Stagnelius, Edith Södergran, Pär Lagerkvist, Nils Ferlin, Gunnar Ekelöf, Tomas Tranströmer och Sonja Åkesson
Bild och form
- Kalkmåleri i Härkeberga kyrka – Albertus Pictor
- Gripsholms slott med statens porträttsamling
- Självporträtt med allegorier – David Klöcker Ehrenstrahl
- Kungliga slottet – Nicodemus Tessin d.y./Carl Hårleman
- Nordisk sommarkväll – Richard Bergh
- Lilla Hyttnäs, Sundborn – Karin och Carl Larsson
- Målningarna till templet – Hilma af Klint
- Tomtebobarnen – Elsa Beskow
- Stockholms stadshus – Ragnar Östberg
- Sitting… Six months later. Version A – Öyvind Fahlström
Musik
- Drottningholmsmusiken – Johan Helmich Roman
- Sjung med oss mamma (första häftet) – Alice Tegnér
- Midsommarvaka (Svensk rapsodi nr 1) – Hugo Alfvén
- Inspelningar med spelmannen Hjort Anders Olsson
- Flyttningssång/Till kåtan och hemmet – Lars Sikku & Frida Johansson
- Calle Schewens vals/Möte i monsunen – Evert Taube
- Förklädd gud – Lars-Erik Larsson
- Aniara – Karl-Birger Blomdahl
- Jazz på svenska – Jan Johansson
- Symfoni nr 7 – Allan Pettersson
Film och scenkonst
- Drottningholms slottsteater – Carl Fredrik Adelcrantz
- Lejonets unge – Frida Stéenhoff
- Ett drömspel – August Strindberg
- Körkarlen – Victor Sjöström
- Gullregn (med kupletten Den ökända hästen från Troja) – Karl Gerhard
- Fröken Julie – Birgit Cullberg
- Det sjunde inseglet – Ingmar Bergman
- Dom kallar oss mods – Stefan Jarl & Jan Lindqvist
- Fars lille påg – Franz Arnold, Ernst Bach & Nils Poppe
- Medeas barn – Suzanne Osten & Per Lysander (Unga Klara)
Lärdom och sakprosa
- Heliga Birgittas uppenbarelser – Heliga Birgitta
- Historia om de nordiska folken – Olaus Magnus
- Christinas självbiografi – Drottning Christina
- Lappländsk resa – Carl von Linné
- Drömbok – Emanuel Swedenborg
- Fädernas gudasaga – Viktor Rydberg
- Svenska folkets underbara öden – Carl Grimberg
- Barnets århundrade – Ellen Key
- Kris i befolkningsfrågan – Alva och Gunnar Myrdal
- Vägmärken – Dag Hammarskjöld
Vetenskap och teknik
- Magnus Erikssons landslag
- 1734 års lag
- Celsius termometerskala – Anders Celsius
- Kullagret – Sven Wingquist
- Pacemakern – Rune Elmqvist
- Dynamiten – Alfred Nobel
- Tetra Pak – Ruben Rausing
- Säkerhetständstickan – Gustaf Erik Pasch & bröderna Lundström
- Separatorn – Gustaf de Laval
- Bältesstolen för barn – Bertil Aldman
Samhällsföreteelser
- Allemansrätten
- Folkhemstalet – Per Albin Hansson
- Pappaledigheten
- Lag om religionsfrihet
- Tryckfrihetsförordningen 1766
- Saltsjöbadsavtalet
- Sveriges riksbank
- Sveriges regeringsformer 1809 och 1974
- Vasaloppet
- Svenska Röda Korset
Ekonomi och näringsliv
- IKEA
- Nobelpriset
- Saab
- LKAB
- Astra
- Ericsson
- Lantmännen
- Volvo
- Husqvarna
- Cloetta
Offentlig miljö och byggnader
- Göteborgs hamn
- Göta kanal
- Stockholms tunnelbana
- Radiohuset
- Folkets hus
- Uppsala domkyrka
- Gammelstads kyrkstad
- Universitetsaulan i Uppsala
- Kiruna stadshus
- Turning Torso
Måltid och livsstil
- Kaffe
- Smörgåsbord
- Surströmming
- Kanelbulle
- Semla
- Falukorv
- Kebabpizza
- Husmanskost
- Fika
- Julbord
Urvalet som väcker känslor
Kulturkanonens urval har varit en het potatis redan från start. För att komma med på listan måste verken vara minst 50 år gamla – det vill säga ha tillkommit före 1976. Detta innebär att inget från de senaste femtio åren får plats.
Det har lett till upprörda röster eftersom moderna ikoner som ABBA, Roxette och samtidens populärkultur lyser med sin frånvaro. Inte heller den numera klassiska kebabpizzan fick någon plats, trots många folkliga röster.
Kritiken handlar också om bredden: hur mycket speglar listan verkligen det moderna, mångkulturella Sverige? Många menar att kanonen ger en nostalgisk, ganska smal och tillbakablickande bild av svenskhet – och saknar dagens puls och mångfald.
Protester, avhopp och heta debatter
Det dröjde inte länge förrän det blev protester kring kulturkanonen. Flera ledamöter har lämnat kommittén, bland annat för att de anser att listan utesluter nya röster och viktiga delar av det samtida Sverige. Avhoppare har öppet kritiserat att 50-årsgränsen stänger ute den mångfald som präglar dagens svenska kulturliv.
En politisk dimension har också blivit synlig. Att projektet har sitt ursprung i regeringsunderlaget, och att vissa ledande kulturprofiler valt att inte delta, har fått många att ifrågasätta om kanonen riskerar att bli ett redskap för politisk styrning snarare än en bred kulturreflektion.
I sociala medier och debattartiklar har diskussionen stundtals blivit hård. Särskilt omdiskuterat har det blivit när politiker kopplat kritik till personers bakgrund, vilket lett till ännu större frågetecken kring hur “svenskhet” egentligen ska definieras.
Är kanonen till för hela Sverige?
Bakom kulturkanonen finns ändå tanken om att skapa gemenskap och öka förståelsen mellan olika grupper i samhället. Att få en gemensam referensram, oavsett om du är född i landet eller precis flyttat hit, har setts som en väg till större samhörighet och sammanhållning. Men debatten om vem som får plats i den svenska kulturen har blivit lika central som själva listan.
Kommittén betonar att kulturkanonen inte är statisk utan ska kunna uppdateras och omprövas. Samtidigt menar många att den just nu snarare visar på de motsättningar och olikheter som finns när det gäller synen på svensk kultur och identitet.
Fem saker som gör kulturkanonen unik
- Fokus på äldre verk: Minst 50 år gamla – vilket exkluderar en stor del av det moderna kulturarvet.
- Blandning av konst och vardag: Här samsas litteratur och film med fenomen som IKEA och allemansrätt.
- Avsaknad av moderna ikoner: ABBA, Roxette, Håkan Hellström och andra nutida namn saknas helt.
- Politiska undertoner: Diskussioner om vem som får välja vad som är “svenskt”.
- Pedagogiskt verktyg: Tanken är att listan ska användas i skolor, SFI och folkbildning för att främja samhörighet.
Kommer kulturkanonen att leva vidare eller glömmas bort?
Kulturkanonen är redan en snackis och har blivit ett återkommande samtalsämne i både media, fikarum och skolor. Hur den kommer användas och vilka verk som kommer att leva kvar är ännu oklart. Kanske får listan nytt liv om några år, eller så blir det mest en symbol för en av de mer omdebatterade kultursatsningarna i modern svensk historia.
Det är svårt att säga om kulturkanonen verkligen lyckas förena landet – men en sak är säker: den har redan lyckats få svenskar att prata, tycka och ifrågasätta vad vår kultur egentligen är.
Vanliga frågor
Vilka böcker ingår i kanonen?
I kulturkanonen ingår flera av Sveriges mest kända och klassiska litterära verk. Exempel är Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga, August Strindbergs Röda rummet och Astrid Lindgrens Pippi Långstrump. Även verk av Karin Boye, Vilhelm Moberg och Stig Dagerman finns representerade. Listan omfattar både romaner, poesi och barnlitteratur, men också facklitterära texter som format samhällsdebatten. Hela listan finns publicerad här på sidan.
Vad betyder kanon inom konst?
En kanon inom konst är en slags urvalslista eller samling av verk som anses särskilt viktiga eller representativa för en viss kultur, tid eller genre. Det är alltså konstverk som valts ut för att de på olika sätt har haft stort inflytande, är tidlösa, eller har format vår förståelse av vad som är betydelsefull konst.
Vad menas med litterär kanon?
En litterär kanon syftar på de böcker, författare och texter som har valts ut som särskilt centrala för ett språkområde, en nation eller en viss tradition. Det är helt enkelt de texter som ofta anses utgöra grunden för litteraturundervisning, bildning och identitet – och som många menar att man “bör känna till”.
När ska kulturkanon vara klar?
Den första svenska kulturkanonen presenterades hösten 2025. Tanken är att listan ska ses över och kunna uppdateras ungefär vart tionde år för att reflektera förändringar i samhället och kulturen. Eventuella framtida tillägg eller ändringar kommer att avgöras av nya kommittéer eller genom särskilda utredningar.