Bernadottefamiljen

Kungligt

En fransk soldat blir svensk kung

Bernadottefamiljen är resultatet av ett av historiens mest osannolika kungaval. När den åldrade och barnlöse Karl XIII besteg den svenska tronen 1809 befann sig riket i kris. Sverige hade just förlorat Finland till Ryssland, statskuppen mot Gustav IV Adolf var färsk i minnet, och den ursprungligen valde tronföljaren Karl August hade avlidit plötsligt 1810. Sverige behövde snabbt en ny tronarvinge, gärna någon som kunde stå emot Napoleon eller hjälpa Sverige att återta Finland.

Valet föll på den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte, född 1763 i Pau i sydvästra Frankrike som son till en jurist. Riksdagen i Örebro utsåg honom till svensk tronföljare den 21 augusti 1810.

Bernadotte hade gjort blixtkarriär i den franska revolutionsarmén och blev marskalk under Napoleon 1804. Dessutom hade han behandlat svenska krigsfångar väl efter slaget vid Lübeck 1806, vilket gav honom rykte om sig att vara en general med karaktär. En svensk officer tog därför kontakt med honom i Paris på eget bevåg och sonderade terrängen inför tronföljarvalet.

Resan norrut gick via Helsingborg, där han i oktober 1810 övergick från katolicismen till den lutherska läran. Den 2 november samma år anlände han till Stockholm, och några dagar senare adopterade Karl XIII honom som son. Därmed antog han namnet Karl Johan. Som kronprins tog han snart över det verkliga styret, medan den sjuklige adoptivfadern alltmer hamnade i bakgrunden.

Kungahuset publicerar officiella biografier över samtliga medlemmar av kungafamiljen. Där framgår också vilka som ingår i det kungliga huset och vilka uppdrag var och en har. Hela förteckningen finns på kungahuset.se.

De sju kungarna genom historien

Sju monarker ur Bernadottefamiljen har suttit på den svenska tronen sedan 1818. Två av dem, Karl XV och Oscar II, var bröder, vilket innebär att de sju kungarna fördelar sig på sex generationer. Dagens kung tillhör i sin tur den sjunde generationen räknat från Karl XIV Johan, eftersom hans far arvprins Gustaf Adolf aldrig hann bli regent. Nedan följer en kronologisk översikt av kungarna och deras viktigaste insatser.

Karl XIV Johan 1818-1844, grundaren

Den förste kungen av huset Bernadotte kröntes den 11 maj 1818 i Storkyrkan i Stockholm och samma höst i Nidarosdomen i Trondheim, där han blev Norges Karl III Johan. Sverige hade nämligen tvingat in Norge i en personalunion 1814. Som regent moderniserade han rikets finanser och lade grunden för den neutralitetslinje som skulle prägla svensk utrikespolitik långt in på 1900-talet. Sverige har dessutom levt i fred sedan 1814, vilket är den längsta sammanhängande fredsperioden i landets historia.

Privatlivet gick däremot en annan väg. Hans hustru Desideria trivdes dåligt vid det svenska hovet och återvände till Paris redan sommaren 1811. Först 1823 bosatte hon sig varaktigt i Sverige, i samband med sonen Oscars bröllop, och hon kröntes till drottning så sent som i augusti 1829.

Oscar I 1844-1859, reformatorn

Karl XIV Johans son Oscar I växte upp med sin framtida roll klar för sig. Under hans regeringstid lättade staten på näringslivets regler, riksdagen gav kvinnor samma arvsrätt som män och fattigvården fick en ny ordning. Giftermålet med prinsessan Josefina av Leuchtenberg gav dessutom hovet en mer kontinental prägel. Paret fick fem barn, varav två senare blev kungar.

Karl XV 1859-1872, folkkungen

Oscars son Karl XV hör till de mest folkkära av Bernadottekungarna. Han målade, skrev poesi och levde ett friare liv än hovet var vant vid. Under hans tid drev riksdagen igenom representationsreformen 1866, som ersatte ståndsriksdagen med en tvåkammarriksdag. Karl XV efterlämnade bara en dotter, Lovisa, och därför gick tronen vidare till hans bror Oscar.

Oscar II 1872-1907, den siste unionskungen

Oscar II regerade under industrialiseringen, urbaniseringen och den stora utvandringen till Amerika. Järnvägarna byggdes ut och de demokratiska reformerna tog fart. Samtidigt växte spänningarna med Norge, och unionen upplöstes 1905. Oscar II avsade sig då den norska tronen och bytte valspråk från Brödrafolkens väl till Sveriges väl.

Gustaf V 1907-1950, världskrigskungen

Gustaf V regerade i 43 år och förde Sverige genom två världskrig. Han blev dessutom den förste svenske monarken som avstod från kröning, vilket bröt med en månghundraårig tradition.

Under hans tid inträffade borggårdskrisen 1914. Omkring 30 000 bönder tågade då till Stockholms slott i det så kallade bondetåget, och kungen svarade med ett försvarsvänligt tal som gick rakt emot regeringens linje. Statsminister Karl Staaff avgick fyra dagar senare, och därmed blev händelsen en vändpunkt i maktkampen mellan kungamakt och parlamentarism.

Gustaf VI Adolf 1950-1973, den lärde kungen

Gustaf VI Adolf hörde till Europas mest bildade monarker och hade ett djupt intresse för arkeologi och kinesisk konst. Han ledde själv arkeologiska utgrävningar och satt som hedersledamot i flera akademier. Under hans regeringstid byggde Sverige upp välfärdsstaten, och arbetet med en ny regeringsform inleddes utan att hinna slutföras under hans livstid.

Tronen gick vidare till hans sonson i stället för till hans son. Arvprins Gustaf Adolf hade nämligen omkommit i en flygolycka vid Kastrup i januari 1947, när nuvarande kungen var nio månader gammal.

Carl XVI Gustaf 1973 och framåt, den moderne kungen

Den nuvarande kungen tillträdde den 15 september 1973, endast 27 år gammal. Hans regeringstid sammanföll med den nya regeringsformen, som kraftigt minskade monarkens politiska makt och gjorde uppdraget rent ceremoniellt. Kung Carl XVI Gustaf är i dag Sveriges genom tiderna längst regerande monark och dessutom Europas.

Den 30 april 2026 fyllde han 80 år. Hovet firade dagen med tacksägelsegudstjänst i Slottskyrkan, militär uppvaktning på borggården och galamiddag på Kungliga slottet. Bara några veckor senare, den 13 juni, firade han och drottning Silvia guldbröllop med kortege genom Stockholm. Paret gifte sig den 19 juni 1976 och är därmed det andra kungaparet i svensk historia som nått 50 år som gifta, efter Oscar II och drottning Sofia 1907.

Dagens kungafamilj och Bernadottefamiljen

Bernadottefamiljen är i dag en omfattande släkt med flera grenar. Genom kungens beslut i oktober 2019 består det kungliga huset av kungaparet, kronprinsessfamiljen samt prins Carl Philip, prinsessan Sofia och prinsessan Madeleine. Prinsparets och prinsessan Madeleines barn behåller däremot sina titlar och sina platser i tronföljden, trots att de inte längre tillhör huset.

Syftet med förändringen var att avgränsa den krets som förväntas utföra officiella uppdrag åt statschefen. Beslutet innebär att prinsessan Estelles fem kusiner betraktas som privatpersoner och därmed fritt kan ta anställning eller driva företag. Tronföljden påverkades däremot inte, eftersom den regleras av successionsordningen.

Kungaparet

Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia är dynastins överhuvuden. Drottning Silvia, född Sommerlath i Heidelberg 1943, har varit drottning sedan 1976 och är känd för sitt engagemang för utsatta barn genom barnrättsstiftelsen World Childhood Foundation, som hon grundade 1999.

Kronprinsessfamiljen

Kronprinsessan Victoria är dynastins nästa regent och kommer att bli Sveriges fjärde regerande drottning, efter Margareta, Kristina och Ulrika Eleonora. Hon är gift med prins Daniel sedan 2010 och paret har två barn: prinsessan Estelle född 2012 och prins Oscar född 2016.

Prinsfamiljen och prinsessfamiljen

Kungens son prins Carl Philip och prinsessan Sofia har fyra barn: prins Alexander 2016, prins Gabriel 2017, prins Julian 2021 och prinsessan Ines 2025. Kungens dotter prinsessan Madeleine är gift med Christopher O’Neill och paret har tre barn: prinsessan Leonore 2014, prins Nicolas 2015 och prinsessan Adrienne 2018.

Tronföljdsändringen 1980, en historisk omvälvning

En av de mest avgörande händelserna i Bernadottefamiljens moderna historia är grundlagsändringen som trädde i kraft den 1 januari 1980. Fram till dess gällde agnatisk tronföljd, vilket innebar att kronan endast kunde ärvas av män och genom män. Kvinnliga medlemmar av kungahuset saknade alltså arvsrätt helt, och det gjorde även deras söner. Ordningen hade gällt sedan 1810 års successionsordning, och en manlig tronföljd hade tillämpats ända sedan början av 1700-talet, vilket Kungahuset redogör för i sin beskrivning av statsskicket.

När kronprinsessan Victoria föddes 1977 stod hon därför inte alls i tronföljden. I stället blev hennes lillebror Carl Philip tronarvinge direkt vid födseln 1979. Riksdagen hade visserligen redan börjat förbereda en grundlagsändring, men den trädde i kraft först efter att Carl Philip fötts.

Ändringen fick retroaktiv verkan. Carl Philip förlorade sin ställning som kronprins efter sju månader, och Victoria blev kronprinsessa. Kungen har vid flera tillfällen kritiserat just det retroaktiva inslaget, bland annat i SVT-dokumentären Sveriges sista kungar från 2023, där han beskrev beslutet som knepigt och orättfärdigt. Efter kritikstormen förtydligade han samtidigt att han fullt ut står bakom dottern som tronföljare.

Bernadotte af Wisborg, den icke kungliga grenen

När en prins eller prinsessa i Bernadottefamiljen har gift sig utan kungens samtycke har personen historiskt förlorat både sin plats i tronföljden och sina kungliga titlar. Flera av dem har i stället fått en luxemburgsk grevetitel. Storhertig Adolf av Luxemburg upptog nämligen prins Oscar och hans efterkommande i den luxemburgska adeln den 2 april 1892, med titeln greve af Wisborg.

Prins Oscar var son till Oscar II och förlorade sin arvsrätt när han 1888 gifte sig med hovfröken Ebba Munck af Fulkila. Hans son Folke Bernadotte blev grenens mest kända medlem. Folke Bernadotte ledde räddningsaktionen med de vita bussarna i andra världskrigets slutskede och utsågs 1948 till FN:s allra förste medlare, med uppdrag att medla i konflikten i Palestina. Han sköts till döds i Jerusalem den 17 september samma år, och myndigheten Folke Bernadotteakademin bär i dag hans namn.

Bernadottefamiljens slott och residens

Bernadottefamiljen disponerar flera kungliga slott och residens runt om i Sverige. Det officiella residenset är Stockholms slott, där kungen tar emot statsbesök och håller representationsmiddagar. Kungaparets privata bostad är Drottningholms slott utanför Stockholm, som dessutom är världsarv sedan 1991.

Kungafamiljen tillbringar ofta somrarna på Solliden på Öland. Solliden skiljer sig från de övriga genom att kungen äger slottet privat, medan Stockholms slott, Drottningholm och Haga ägs av staten och disponeras av kungen. I Hagaparken finns Gustav III:s paviljong, Ekotemplet och Koppartälten, och kronprinsessfamiljen bor sedan 2010-talet på Haga slott.

Dynastins framtid

Kronprinsessan Victoria har varit tronföljare sedan 1980 och deltagit i officiella uppdrag sedan tonåren. Hennes dotter prinsessan Estelle är den första kvinnan i Sverige som föds som direkt tronarvinge, tvåa i tronföljden redan från födseln. Tack vare 1980 års lag kan hennes yngre bror prins Oscar inte gå före henne. Tronföljden är därmed utstakad tre generationer framåt.

SOM-institutet vid Göteborgs universitet mäter opinionen kring monarkin varje år. I 2023 års undersökning ville 55 procent behålla monarkin, medan 18 procent ville avskaffa den. Samtidigt hade 45 procent stort förtroende för kungahuset mot 21 procent som hade litet, vilket var den högsta förtroendenivån på tjugo år. Sammanställningen Svenska monarkitrender visar dessutom att stödet är starkare bland äldre än bland yngre.

Frågor och svar om Bernadottefamiljen

När kom Bernadottefamiljen till Sverige?

Riksdagen i Örebro valde Jean Baptiste Bernadotte till svensk tronföljare den 21 augusti 1810. Han anlände till Stockholm den 2 november samma år och tillträdde som kung den 5 februari 1818.

Hur många kungar har Bernadottefamiljen haft?

Sju kungar ur ätten Bernadotte har regerat Sverige: Karl XIV Johan, Oscar I, Karl XV, Oscar II, Gustaf V, Gustaf VI Adolf och Carl XVI Gustaf. Karl XV och Oscar II var bröder, vilket innebär att de sju kungarna fördelar sig på sex generationer.

Varför heter dynastin Bernadotte?

Dynastin bär namnet efter Jean Baptiste Bernadotte, den franske marskalk som Karl XIII adopterade 1810 och som då tog namnet Karl Johan. Bernadotte var hans franska familjenamn, med ursprung i staden Pau.

Är dagens kungafamilj fortfarande Bernadottar?

Ja, samtliga medlemmar av den svenska kungafamiljen härstammar från Karl XIV Johan. Drottning Silvia kom in i familjen genom giftermålet 1976. Sedan 1980 utgår arvsrätten till tronen dock enbart från Carl XVI Gustaf och hans ättlingar.

Vem grundade Bernadottefamiljen?

Jean Baptiste Bernadotte, sedermera Karl XIV Johan, grundade dynastin. Karl XIII adopterade honom 1810, och han tillträdde som svensk kung den 5 februari 1818.

Varför valde Sverige en fransman till kung?

Sverige hade nyligen förlorat Finland och behövde en stark militär ledare. Bernadotte var Napoleons marskalk och hade rykte som humanitär general efter sin behandling av svenska krigsfångar 1806. Riksdagen valde honom 1810 i hopp om militära framgångar.

När blir Victoria drottning?

Kronprinsessan Victoria blir Sveriges fjärde regerande drottning den dag kung Carl XVI Gustaf avlider eller abdikerar. Någon tidpunkt för tronskifte är inte känd, och kungen har vid flera tillfällen sagt att han inte planerar att abdikera.

Vilka slott disponerar kungafamiljen?

Kungen disponerar bland annat Stockholms slott, Drottningholms slott, Haga slott, Tullgarn och Rosersbergs slott. Staten äger dessa slott, men kungen förfogar över dem genom den kungliga dispositionsrätten. Sollidens slott på Öland är däremot kungens privata egendom.

Vad är Bernadotte af Wisborg?

Bernadotte af Wisborg är en grevlig gren av ätten Bernadotte. Storhertig Adolf av Luxemburg gav titeln den 2 april 1892 till prins Oscar och hans efterkommande, sedan prinsen förlorat sina kungliga titlar genom giftermål. Folke Bernadotte är grenens mest kända medlem.

När ändrades tronföljdsreglerna?

Tronföljdsändringen trädde i kraft den 1 januari 1980 och införde full kognatisk tronföljd. Det innebar att det äldsta barnet ärver tronen oavsett kön. Sverige var första landet i världen att införa denna lag.