Efter flera år med chockhöjda priser, stigande räntor och osäkerhet i hushållens ekonomi börjar inflationen i Sverige närma sig mer normala nivåer. Men helt tillbaka till det stabila läget innan pandemin är vi inte. Trots att prisökningarna dämpats betydligt sedan toppåret 2022, är vissa delar av ekonomin fortfarande påverkade – särskilt mat, energi och boendekostnader. Här förklarar vi vad inflation är, varför den uppstår och hur läget har förändrats från 2020 till idag.
Därför påverkar inflationen din vardag
Inflation innebär att priserna i samhället stiger över tid. När det sker minskar värdet på pengarna – du får alltså mindre för samma belopp. En liter mjölk som kostade 12 kronor kan nu kosta 15. Det påverkar alla, men särskilt de med små ekonomiska marginaler.
För att hålla inflationen i schack har Riksbanken ett mål: att inflationen ska ligga stabilt kring 2 procent per år. Det anses vara en nivå som ger balans i ekonomin, utan att priserna rusar iväg eller stagnerar.
När inflationen är hög ökar också räntorna, vilket gör det dyrare att låna pengar. För den som behöver finansiera ett större köp kan det därför vara klokt att jämföra olika alternativ och leta efter lån med låg ränta – särskilt i tider när små marginaler gör stor skillnad.
Hur skapas inflation – och varför kan den gå så snabbt?
Inflation uppstår inte av en enda orsak. Ofta är det flera faktorer som samverkar. De vanligaste är:
- Efterfrågeinflation: När många vill köpa mer än vad som finns att sälja. Det driver upp priserna.
- Kostnadsinflation: När kostnader för produktion – som löner, råvaror eller energi – ökar, höjer företagen sina priser.
- Inflationsförväntningar: Om både konsumenter och företag tror att inflationen kommer att öka, kan det i sig orsaka prisökningar.
- Globala kriser: Pandemier, krig och energikriser påverkar Sverige genom att göra import dyrare eller skapa brist.
Pandemins effekt resulterade i en rejäl prischock
När covid-19 slog till 2020 sjönk efterfrågan kraftigt. Resor ställdes in, konsumtionen föll och inflationen blev mycket låg. Men när samhället återöppnade ökade efterfrågan kraftigt – samtidigt som leveranskedjor hade svårt att hänga med.
Under 2021 började priserna stiga. Och under 2022 accelererade inflationen till nivåer vi inte sett på över 30 år. El, bränsle och mat steg i pris snabbt. Inflationen toppade på över 7 procent och blev den mest märkbara på decennier. För många hushåll blev det ett rejält bakslag.
För att bekämpa inflationen började Riksbanken höja styrräntan. Resultatet blev:
- Högre bolåneräntor: Många hushåll fick flera tusen kronor högre kostnader varje månad.
- Minskad konsumtion: Färre stora inköp, lägre efterfrågan i handeln.
- Tydliga sparbeteenden: Fler valde att amortera eller lägga undan pengar istället för att konsumera.
Syftet var att kyla av ekonomin och minska trycket på priserna – och det gav effekt, men med biverkningar.
Har inflationen lugnat ner sig nu?
Under 2023 började inflationen sjunka, om än långsamt. Pristrycket avtog inom flera områden, och 2024 blev ett år av viss stabilisering. Men i mitten av 2025 ligger inflationen fortfarande något över Riksbankens mål.
Den viktigaste indikatorn – KPIF – ligger just nu på cirka 2,8 procent. Det är nära målet, men kärninflationen (där man exkluderar energi och livsmedel) är fortfarande omkring 3,3 procent. Det innebär att inflationen inte riktigt är under kontroll ännu, trots tydliga förbättringar.
Statistiken visar alltså en avmattad inflation, men hushållen upplever något helt annat. Många känner fortfarande att maten är dyr, elräkningarna höga och räntorna pressande. Det gör att inflationen upplevs som högre än den är – vilket i sin tur påverkar konsumtionsviljan.
En upplevd inflation kan ligga kvar på 3–4 procent även om den faktiska ligger under 3. Det i sig kan bromsa ekonomin ytterligare.
Vad betyder detta för din ekonomi?
Inflationen påverkar inte bara det som syns i plånboken här och nu – den förändrar hur människor agerar:
- Köpkraften minskar: Din lön räcker till mindre, även om du inte fått färre kronor.
- Högre räntor pressar bostadsägare: Stora bolån kostar mer varje månad.
- Försiktighet i vardagen: Fler väntar med att byta bil, renovera eller resa.
- Sämre läge för låginkomsttagare och unga: De drabbas hårdast av höga mat- och boendekostnader.
Fakta: Inflationen i Sverige år för år
| År | Inflation och händelser |
| 2020 | Cirka 0,5 % inflation. Låg konsumtion under pandemins början. Resor och energi blev billigare. |
| 2021 | Cirka 2,2 %. Ekonomin återhämtade sig. Brist på varor började driva upp priser. |
| 2022 | Över 7 %. Prischock på el, mat och bränsle. Högsta inflationen på 30+ år. |
| 2023 | 4–5 %. Nedgång inleds. Prishöjningar avtar långsamt, men hushållen pressas. |
| 2024 | Cirka 3 %. Viss stabilisering. Räntorna förblir höga, konsumtionen försiktig. |
| 2025 (juli) | KPIF: 2,8 %. Kärninflation: 3,3 %. Fortfarande hög upplevd inflation bland hushåll. |
Är vi tillbaka till det normala – eller bara på väg?
Sverige är på god väg att lämna det inflationsdrivna undantagstillståndet bakom sig. De värsta prissvängningarna är över. Men den ekonomiska återgången till det vi kallar ”normalt” är inte fullständig.
Först när både statistiken visar 2 % och hushållen faktiskt känner det i vardagen, kan vi säga att inflationen är helt under kontroll. Tills dess lever många svenskar i ett läge där priserna visserligen inte rusar längre, men där pengarna fortfarande inte räcker till som de en gång gjorde.