Sverige har infört en ny lag som gör det straffbart att förolämpa en tjänsteman i samband med myndighetsutövning. Det här är en skärpning som många inom offentlig sektor har efterfrågat i flera år, särskilt inom yrken där personalen ofta utsätts för hat, personangrepp och kränkningar. Den nya lagen trädde i kraft den 2 juli 2025 och innebär att även verbala påhopp, utan hot eller våld, nu kan leda till rättsliga följder.
Den gäller inte bara för direkta förolämpningar i stunden, utan även för uttalanden som sker i efterhand, till exempel genom sociala medier eller i andra offentliga sammanhang – om det finns ett tydligt samband med tjänstemannens yrkesutövning.
Vad innebär lagen i praktiken?
Lagen är ett komplement till tidigare regler om hot och våld mot tjänsteman, men täcker nu också in kränkningar som tidigare föll mellan stolarna. För att det ska röra sig om ett brott krävs att uttalandet är:
- Riktat mot en person i egenskap av tjänsteman
- Kopplat till myndighetsutövning eller utfört i syfte att påverka eller hämnas
- Nedsättande eller förödmjukande för personens självkänsla eller värdighet
Det handlar alltså inte om att tysta kritik mot myndigheter. Den som framför åsikter på ett sakligt sätt, även med hårda ord, gör sig inte skyldig till något brott. Men när orden blir till personliga angrepp, kränkande tillmälen eller grova förolämpningar, träder lagen in.
Tjänstemän som omfattas av skyddet
En vanlig missuppfattning är att lagen bara gäller poliser. I själva verket omfattas alla offentliganställda som arbetar med myndighetsutövning. Det inkluderar:
- Poliser och ordningsvakter
- Lärare och skolledare
- Socialsekreterare och handläggare inom socialtjänsten
- Vårdpersonal inom offentligt finansierad vård
- Tjänstemän på Migrationsverket, Försäkringskassan och liknande myndigheter
Skyddet gäller även när angreppet riktas mot en närstående till en tjänsteman – om det tydligt kan kopplas till deras yrkesutövning.
Vad blir påföljden?
Den som fälls för förolämpning mot tjänsteman riskerar:
- Dagsböter, där beloppet bestäms utifrån både brottets allvar och gärningspersonens ekonomi
- Fängelse i upp till sex månader, i fall som anses särskilt allvarliga eller vid upprepade förseelser
Böter i Sverige bestäms som dagsböter – till exempel 50 dagsböter á 100 kronor ger ett totalt belopp på 5 000 kronor. Antalet dagsböter kan variera kraftigt beroende på hur grov förolämpningen är, men vid enklare fall är det troligt att straffet landar på mellan 30 och 80 dagsböter. Högre belopp blir aktuella vid återfall eller om personen har hög inkomst.
Det spelar ingen roll om den drabbade tjänstemannen vill gå vidare eller inte – brottet omfattas av allmänt åtal. Det innebär att polis och åklagare har rätt att utreda och väcka åtal även utan målsägarens medverkan.
Straffet kan också skärpas i särskilda fall, till exempel:
- Om gärningen sker som del i en trakasserikampanj
- Om flera personer samverkar i förolämpningen
- Om det sker upprepade gånger mot samma tjänsteman
I sådana situationer är det inte otänkbart att domstolen väljer att döma ut ett kortare fängelsestraff istället för böter.
Ett svar på ett hårdare samhällsklimat
Bakgrunden till lagen är en tydlig utveckling där offentligt anställda i allt högre grad utsätts för kränkande behandling. Poliser rapporterar om glåpord vid nästan varje ingripande. Lärare får utstå personangrepp efter betygssättning. Socialsekreterare möts av hatkampanjer efter beslut om omhändertagande av barn.
Lagen är tänkt att sätta ner foten – det här beteendet är inte acceptabelt. Det ska finnas en tydlig gräns för vad man får säga till någon som bara försöker göra sitt jobb i allmänhetens tjänst.
Tidiga exempel visar på brett genomslag
Redan de första veckorna efter att lagen trädde i kraft anmäldes över 170 fall av förolämpningar mot tjänstemän. Bland annat har personer kallat poliser för kränkande könsord vid ingripanden, och väktare har utsatts för hånfulla och nedsättande kommentarer. I vissa fall har förolämpningarna dokumenterats och spridits i sociala medier, vilket kan användas som bevis i rättsprocesser.
Utredningarna pågår, men många tjänstemän uttrycker redan en känsla av att deras arbete tas på större allvar – och att samhället står bakom dem.
Ännu har ingen fällts – men anmälningarna strömmar in
Trots att den nya lagen om förolämpning mot tjänsteman har varit i kraft sedan början av juli 2025 har ännu ingen person dömts. Flera anmälningar har dock registrerats hos polisen, och det råder ingen tvekan om att lagen redan börjat användas.
Enligt uppgifter från Aftonbladet har ett fåtal gått vidare till åklagare. Flera fall har lagts ned direkt – bland annat på grund av bevisbrist eller att uttalandena inte bedömts vara tillräckligt kränkande enligt lagens kriterier.
Rättsprocesser tar tid, och det är troligt att vi inom kort får se det första rättsliga avgörandet. Först då kommer det bli tydligare var gränsen går mellan tillåten frustration och straffbar förolämpning.
Debatt om gränsdragningen
Alla är inte positiva till lagen. Vissa experter varnar för att den kan leda till inskränkningar i yttrandefriheten. Eftersom lagen bygger på en subjektiv bedömning av vad som upplevs som kränkande, menar kritiker att det finns risk för att den används på fel sätt. Vad händer om en frustrerad medborgare blir anmäld trots att syftet var att protestera mot ett orättvist beslut?
Det handlar om en balansgång. Enligt lagstiftaren är det dock tydligt: det ska vara stor skillnad mellan saklig kritik och personlig förnedring. Lagen är inte ett skydd mot obekväma åsikter – utan mot rena förolämpningar.
Så undviker du att bryta mot lagen
För dig som privatperson innebär lagen inga större begränsningar – så länge du håller en respektfull ton. Du har rätt att vara upprörd, du har rätt att ifrågasätta beslut, och du har rätt att framföra kritik. Men det får inte bli personangrepp.
Exempel på saker du bör undvika i kontakt med offentligt anställda:
- Att kalla någon för nedsättande tillmälen
- Att använda könsord eller kränkande begrepp
- Att håna eller förlöjliga någon för deras utseende, kön eller bakgrund
- Att publicera personliga angrepp i sociala medier riktade mot en specifik tjänsteman
Om du är osäker – rikta din kritik mot beslutet, inte mot personen.
En lag för att värna yrkesstolthet
Många som arbetar i offentlig sektor gör det av övertygelse. De vill hjälpa människor, bidra till samhället och göra skillnad. Men utan ett tydligt skydd riskerar dessa yrken att tappa personal – inte på grund av arbetsuppgifterna, utan på grund av hur de behandlas.
Den nya lagen är ett steg i att återupprätta respekten för tjänstemannarollen. Det handlar inte om att göra någon immun mot kritik, utan om att sätta en gräns: du får vara arg, men du får inte vara kränkande.
Lagen är ny, men debatten om hur vi behandlar varandra är långt ifrån över. Hur den kommer att tillämpas i praktiken återstår att se – men signalen är tydlig: det offentliga samtalet måste bli mer respektfullt.